Annons:
Etikettbeteenden
Läst 20144 ggr
reverse
2013-12-09 16:18

Träna passivitet och lugn hos hund

Det är lätt att glömma bort den viktiga passiviteten i sin iver att lära in trick och olika lydnadsmoment med sin hund. Vinsterna med en bra passivitet är stora - att träna stadga blir lättare och hundens arousal-nivå kan lättare hållas på en hanterbar nivå även i svårare situationer, som innan det är dags att explodera ut på agilitybanan.

Vad menar jag med det? Jo, har din hund förmågan att vara passiv så kan det lugnet även översättas till andra situationer. Det är inget ovanligt att se hundar på tävling som är väldigt uppspelta och inte så sällan rentav uppstressade. Vissa hundägare vill ha det så och taggar medvetet upp sina hundar. Andra hundar har svårt att koppla av oavsett vad man gör.

Går det att förstärka att ¤göra ingenting¤? Min upplevelse är att det gör det. Motivation handlar inte enbart som att göra aktiva saker som att springa runt, fånga boll, hälsa på den andra hunden, göra ett trick - helt enkelt att vara aktiv. Du kan vara motiverad att gå och lägga dig om du är trött också. 😉Hur belönande är det inte att få krypa ner under det varma täcket och glida in i drömmarnas värld?

Passivitet är dock inget jag klickar. Klicket är laddat med aktivitet enligt mig, att jobba aktivt och testa saker, vad som leder till belöning. Därför tycker jag inte att det passar bra med själva klickerdosan när man tränar passivitet. Jag använder i själva verket ingen sekundär förstärkare alls (inte röst heller alltså).

Passivitet och lugn är något jag direkt börjar träna med en valp. Konceptet är enkelt, att applicera det är inte alltid lika enkelt:

  • En valp är trött och vilar mycket. Jag utnyttjar detta. När valpen ligger och vilar droppar jag plötsligt ner en liten godbit vid dess nos. Den ska inte se att jag gör det, så långt den vet föll det godis från himlen. Om valpen skulle stirra intresserat på mig så går jag förbi utan att göra något.

  • Jag upprepar detta flera gånger om dagen i alla tänkbara situationer. (Åker vi exempelvis tunnelbana och jag har valpen i famnen, så trycker jag snarare plötsligt in en godbit i munnen på den när den minst anar det, sedan låtsas jag som ingenting.)

  • Nyckeln är att göra det obemärkt och alldeles intill valpen. Droppar du godbiten exempelvis en meter ifrån så kommer ju valpen att rusa upp för att hämta den - aktivitet.

  • Skulle valpen se att du kommer och blir mer aktiv så kan du lugnt ta och klappa den lite istället. Så fort du märker att den inte tänker på godis eller vad du ska göra härnäst, ge den en godbit och gå därifrån. Man lär känna sin hund och de flesta vet när det lyser ¤godis?¤ eller ¤hitta på något??¤ i ögonen på den. När den märker att inget händer brukar valpen titta på annat, kanske börjar småslumra lite osv.

Jag vågar påstå att passivitet och lugn är bland det viktigaste man kan träna med sin valp, för det finns så många situationer i livet då hunden måste ¤bara vara¤. I väntrummet hos veterinären, i undersökninsrummet, i kollektivtrafiken, både på buss/tåg/tunnelbana och i väntan på dessa, på kurs och tävlan… Under valpens utvecklingsfas mellan 4-7 månader läggs ribban för arousal-nivå, hundens framtida aktivitetsnivå.

Vad gör jag med den vuxna hunden som inte kan koppla av, då?

En hund som hunnit bygga upp en lång historia av ett beteende kommer det vara svårare att få bort beteendet på. Oavsett vad det gäller. Valpar är lätta och formbara för att de är oskrivna blad. Har en hund levt rövare med något i flera år så kan man inte förutsätta att det går att träna bort på några tillfällen. Det kanske rentav tar lika många år att bli av med det som det tog för den att hinna bygga upp det.

Med en vuxen hund som inte kan koppla av har jag faktiskt gjort så att jag börjat med vad jag kallar "aktiv passivitet". Detta är helt enkelt att lära hunden att låtsas vara passiv. Ett trick skulle man rentav kunna kalla det. Hunden lägger sig ner med hakan i marken och kanske ser passiv ut vid första anblick, men kollar man närmre så väntar den aktivt på att man ska säga åt den att göra något annat, eller ge den en belöning, eller att något ska hända över huvud taget. En spänd fiolsträng. Detta blir en slags stadgeövning. En riktigt upptrissad hund kommer kanske bara klara att ligga några sekunder de första sessionerna, innan det blir för mycket för den och den börjar tjuta, skälla, dra hela sin repertoar av trick eller liknande, allt bara för att få göra något. Skulle det inträffa att den så att säga åker över tröskeln och misslyckas med övningen, så är det bättre att avbryta helt och försöka igen senare, men inte börja exempelvis kampa eller något liknande med hunden. Aktivitet är vad den vill ha och att ge den det för att den började tjuta vill du inte. Bara avbryt, säg något milt som att "vi testar senare gubben/gumman" och gör något annat utan din hunds inblandning en stund. Är ni ute och det händer så fortsätt promenera tråkigt.

Den "aktiva passiviteten" är tänkt att utökas så att hunden klarar det längre och längre stunder i olika miljöer. Du kan sedan börja göra som du gör med valpen, droppa godis när du för ett ögonblick ser att hunden inte tänker på "när kommer belöningen?". För de stunderna kommer inträffa. Precis som du själv har svårt att vara helfokuserad en längre stund, så kommer även hunden zona ut ibland. Upprepning, upprepning, upprepning och det kommer bli mer av ett så kallat "default behavior" (standardbeteende kan det kanske översättas till??) hos hunden.

Exempel kan ses i mitt videoklipp. =)

//Lina Lyckelin

¤Varken text eller bilder får användas utan mitt tillstånd¤

 //Lina

Annons:
Sugar Mist
2013-12-15 15:26
#1

Superartikel! 👍

-

Cahira
2013-12-15 22:58
#2

Väl behövd artikel! ✨

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Verticalvein
2013-12-16 22:56
#3

Superbra artikel!

reverse
2013-12-18 01:05
#4

Tala gärna om om ni använder er av detta sedan och hur det går. 🙂

 //Lina

Cahira
2013-12-18 01:22
#5

Jag tränar "aktiv avslappning". Tränar in att även om man är med mig så har vi aktiva vilostunder, typ massage, kel, eller bara ligger och gör ingenting tillsammans. Pälsvård ska vara en fin stund ihop till exempel. Det får ta tid. Ingen stress och jäkt och en massa tålamod. Till och med kloklippning är en avslappningsstund för oss. Keeeela. Klipp. Keeela. Klipp. Har även börjat fila de vassa kanterna så jag inte ska få massa rispor då de är uppvarvade nästa gång. 

Jag lever efter yin & yang, hårt och mjukt. Aktivt och vila. Balans. 🙂 Nästan alla busstunder slutas i kelstund.

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Verticalvein
2013-12-18 14:12
#6

#4 Jag har ingen hund just nu men kommer att köpa en omplacering till nästa vår/sommar och då kommer jag att använda mig av den här övningen  :)

Annons:
Vizzla
2016-09-23 15:28
#7

Tack för tipset, behöver vi verkligen träna med vår omplacering.

"Med rätt träning kan människan bli hundens bästa vän"

Blogg   http://www.echosierra.se/
Instagram @historienomalf

JoannaLi
2016-10-08 21:35
#8

Vi tränar också jättemycket aktiv passivitet! 

Jag fick hem en vuxen omplacering som aldrig blivit tränad = aldrig gått upp i stress = aldrig behövt lära sig att gå ner i stress. 

Tro mig, det var jobbiga månader i början, med stress i flytten, stress med ny förare, stress med större familj, stress med nya rutiner hemma, stress med ny träning… 

Att försöka förklara för folk vad "aktiv passivitet" är är egentligen den största utmaningen med träningsmetoden. "Men! Den fuskar ju! Så får den ju inte göra!"; "Nä, han gör helt rätt."; "Men han gör det ju inte på riktigt!"; "Han gör precis som jag vill att han ska göra." Osv. Många ska även lära en hur passivitet går till. 

Men man ser även hur den aktiva passiviteten blir dubbelbelönad, både med godis, men även stress-"release". Nu när vi tricktränar, så visst väljer han ofta de högenergiska tricken i början när stressen är högst, men så fort stressen släpper lite och han kommer tillbaka till sig själv så blir det mycket "sov" som är vårt kommando för aktiv passivitet. Det är helt enkelt värt mer än de andra tricken, eftersom att han blir lite självbelönad, även om det inte kommer en belöning från matte. 

Och en klok person sa: "En individ som låtsas vara avslappnad kommer att bli avslappnad. En hund som ligger i en avslappnad position (rumpan åt ena hållet, hakan i marken) kommer för eller senare att slappna av." Vi är aldrig så bra skådespelare att vi är helt opåverkade av de känslor vi låtsas känna.❤️

Cochon
2017-01-11 20:59
#9

kanon artikel!

Söker du ett annorlunda armband? Eller kanske ett mobilfodral eller en rem? Kolla gärna in på min shop eller skicka iväg ett PM.
Glöm inte gilla min facebook sida för mina trådar. 👋

MonicaBO
2017-02-01 13:19
#10

Tack för bra inlägg! Som du sa tror jag inte heller att klicker är bra att använda för att få en hund att bli passiv. Klicker ska nog hellre associeras till en aktiv handling, som absolut kan vara stadgeträning, men såklart även andra aktiva handlingar. Att däremot smyga in en godbit på en hund som har svårt att koppla av i passivitet, då den verkligen tar det lugnt, tror jag är kanon! Som du sa, bara en liten lätt positiv överraskning utan någon ceremoni alls. Utan allt bara helt lugnt utan att titta på hunden. Själv har jag en Riesenhane på två år som vi har haft och emellanåt fortfarande har, mycket jobbigt med. Han är mycket livlig och utåtriktad, ligger högt i stress och ska alltså ha koll på allt och har synnerligen svårt att bara koppla av. Det är vår tredje Riesenhane och inte alls mött detta problem tidigare, så det "tog oss på sängen". Här måste vi verkligen ställa krav och aktivt jobba på att få till passivitet, annars vallar han bara runt och gnyr och gnäller, vilket ju är superjobbigt både för honom och oss i familjen. Man blir ju tokig till slut ibland. Men sätter man honom på jobb är han uthållig. Ger sig inte då han tex får leta upp grejer både ute och inne. Vi har provat med att göra en kemisk kastrering på honom för att se om vi märker någon skillnad. Svårt att bedöma resultatet nu när det snart gått 6 månader. Vi får väl se när det börjar klinga av igen, om det blir värre eller känns ungefär lika. Tydliga regler, konsekvent handlande och ordning och reda har också gjort att det blivit klart mycket bättre. Men det har tagit på krafterna kan jag lova! Det där med att få till en tydlig av- och påknapp får vi alltså försöka träna vidare på. :)

Upp till toppen
Annons: