Har haft riktigt jobbigt med dragandet men ju mer aktiviring han får och mer trygg prix blir så går det lättare jag testade faktiskt att ha selen i början då jag inte kände att jag orkade helt enkelt att vara konsekvent. Men jag har mest kört på att vara konsekvent att inte låta han dra och klick godis klick godis klick godis :D mycket frolic har gått åt för bara koppel/va med mig träningen :P Men det låter som att det där kommer bara gå bra. :) Prix är 21mån nu så :P Det är inte hundra där än men helt klart godkänt :P Dom gångerna det blir jobbigt är när vi är ute och går och en vän till mig har lös hund på promenad. när bakslag kommer var man ännu roligare ännu mer intressant.

Jag kör stenhårt från start med en valp, för mig finns det ingen anledning att dragande ska bli förstärkt "ett tag" och sedan börjar man träna, eller bli förstärkt ibland. Tröttnar jag eller det inte finns tid eller så, då bär jag hellre hem valpen igen och tar nya tag vid bättre tillfälle. 😛 Jag har upplevt att valpar hos mig haft relativt bra koppelgående redan efter några veckors konsekvent träning där försök till drag aldrig någonsin lett någonstans. Med relativt menar jag att man inte får förvänta sig stordåd från en liten valp, som fortfarande har mycket att upptäcka och uppleva och hantera och inte kan förväntas ha superbra stimuluskontroll osv. Jag brukar främst försöka hålla det så att valpen tänker själv på vad den ska göra för att få komma framåt igen, men kan använda pussljud och så ibland också, för att få den på rätt bana igen. Visar sig störningar vara för stora går jag tillbaka ett steg i träningen, men bara kort, för att inte bli stampades på samma ställe, innan jag försöker igen.

Tack för svar! 

#1, visst är det så. är ju logiskt också. att be en energisk valp/hund som bara vill komma ut å göra sig av me energi å gå fint är kanske inte bäddat för fina resultat direkt.. 
okej, jo min Lillebror har fattat de där me att titta upp på mig ger belöning och när de vill sig riktigt väl så kan han vända sig om om han går framför, eller slänga ett getöga, å de gillar jag verkligen, då får han ju godis även då! dock så ibland när han drar då, så stannar jag, ibland går han tillbaka direkt, men annars får jag själv backa å smacka lite efter honom, ibland när han är för blockerad då, för han kan alltså stå stegrad å hänga i halsbandet å kopplet om det som han vill fram till är tillräckligt intressant.. grannhunden tillexempel. varken en fin syn eller kul läge för hans hals.. men jag försöker att se till framstegen vi gjort hittills, än att bli så jäävla sur när han drar järnet.. 
Att gå med sambon brevid går inte. Så det har jag NU fattat att det är för svårt å träna på de nu. Jag har tränat nu endast på gatan där jag bor. Och det har gått bra så börjat gå ner till parken, och även längre på gatan. Ibland mitt i gatan, ibland vid husknutarna där lukterna finns. 
En  ännu svårare miljö är ju förstås inne bland affärerna, samt med sambon. 
Har ju problemet att, eller problem kanske är fel att säga, men har ju en hund som älskar människor och tyvärr fått tron att han måste hälsa på alla. en dum förväntning jag vet, men vi jobbar på de. 

#2 Det du sa är ju så jävla rätt varför ser man så många inlägg om just drag i koppel? Så jäkla onödigt.. vi kunde ju gjort rätt från början.. vi skapar ju själva ''problemen'' eller  ''beteenden'' som vi inte vill ha.. 
Såg din youtube-kanal förresten. jävlar vilken läcker hund du har ;) riktigt snygg! och va mycke fina trix han kan, många MYCKET användbara indeed.. ;) mitt hjärta brast när han och ragdollen (var en ragdoll va?) gick  promenad tillsammans :)

Det finns så många sätt att träna hund, många tycker ju exempelvis att man inte ska träna något alls med valpen förrän den är 6 månader eller till och med året gammal, beroende på vem man pratar med. För mig känns det helt främmande, då har ju hunden hunnit bygga upp en lång historia av massa beteenden som man kanske inte alls vill ha. Ju längre historia, desto svårare att träna bort. Jag hårdtränar inte valpar på något vis, jag ser bara till att direkt börja förstärka det jag vill ha och försöka styra upp livet kring valpen så att vi undviker att skapa sådant jag inte vill ha. Det är inte särskilt ansträngande, men kräver lite planering. 😃Visar sig planeringen inte funka, då får man planera om.

Såg nu att min länkning till Youtube-kanalen inte alls ledde till kanalen, utan bara till ett av klippen från kanalen. Ska ändra det sedan. Finns ju många fler klipp som jag hoppas ska vara inspirerande för folk, plus en del tutorials och tips osv! 😉

Molly är en ragdoll-blandning tror vi (hon är korthårig, men maskad som en bruntabbymaskad bicolor). Hennes mamma var en klassisk svartvit bondkatt och alla hennes syskon likaså. Vem pappan är vet ingen. Vi hämtade henne ute på landet hos en gubbe som skulle avliva ungarna om ingen köpte dem. Hon har en egen youtube-video.

Jag klickertränade koppelgående ungefär lika som du beskriver. Med den skillnaden att när hunden drog iväg så stod jag bara helt tyst och stilla och väntade att hunden kom tillbaka till min vänstra sida. Var det jättemycket störningar så sade jag mjukt namnet eller gjorde tungljud bara för att "väcka" hunden. Undvek in i det längsta att kalla hunden till mig. När den kom tillbaka till min sida så belönade jag några gånger för ögonkontakt innan vi fortsatte gå. Detta för att den ena hunden var en "jojo-hund", den kom tillbaka, fick klick+godis, och störtade iväg igen för att kunna komma tillbaka igen.

Godiset ger jag eller slänger jag på marken lite bakom mig, så hunden måste gå tillbaka och leta efter det. På så vis har jag chans att få in ett nytt klick då hunden kommer upp till min sida igen.

Därtill lade jag in kommandot "fri". Fri kommandot var signalen att hunden fick lov att strosa runt lite och snusa undersöka. Dock utan att dra i kopplet :)